Mina två dagar som ekobonde

Pillar i kobajs i kohorn som grävs ner i 3 månader och blir finfin gödning

I två dagar har jag fått chans att bo och arbeta med en familj som odlar eko här i närheten. Jag har fått en inblick i hur det är att leva som småbrukare i Indien och jag har fått en bra mycket större förståelse för hur människor lever här. Jag hängde mest med mamman i familjen och försökte hjälpa till med hennes sysslor. Vi gjorde kökssysslor som att hacka grönsaker på jordgolvet inne i stugan, som är flätad av palmblad. Jag fick tjata mig till att få hjälpa till med disken ute på gårdsplanen, men på köpet har jag i alla fall lyckats lära mig att bära vatten på höften i stora plastkrukor.

Familjen odlar en trädväxande grönsak som heter ”drumsticks”. Under träden odlar de ärtväxter, som är kvävefixerande och godis för träden när de skärs ner och får förmultna i jorden. Det fick jag hjälpa till med att göra någon timme på morgnarna efter frukost. När det började skymma gick vi till fältet där de odlar hirs för kofoder som vi kapade och band till en stor bunte som bars hem på huvudet till korna. Korna skulle även hämtas hem från ängen där de hade stått och betat under dagen. Jag fick hålla i repet till en av korna och det tyckte jag var fantastiskt spännande. Kan tänka mig att de inte alls ens tänkte på att det var en så stor grej för mig att promenera runt med en ko i ett snöre, det är ju vardagssysslor här.

Den bästa utflykten

Det var alltså dags att börja bege sig hem till Indien igen efter en alldeles fantastisk semester på Sri Lanka. Men vi kände oss inte riktigt klara, så timmarna innan vi skulle lämna hotellet åkte Anna H och jag på en sista utflykt. En tuk-tuk tog oss till Koggala Lake, en bräck-vattensjö kantad med mangroveskog. Där bytte vi färdmedel till en katamaran, som roddes av vår guide på båtturen. Det var underbart att komma ut på vattnet och sakta glida fram längs med de små gröna öarna. Precis när vi lade till vid en av  dem såg vi en liten pojke i orange munkdräkt springa förbi. På ön fanns ett kloster med 26 munkar och ett tempel. Vi gick runt ett tag och tittade på de stora statyerna och målningar som beskrev Buddhas liv. Sen fortsatte färden till kanel-ön där vi fick se hur familjen som bodde där odlade och torkade kanelbark. Jag fick även användning för min nyinköpta mini-kikare för vi såg både en del fåglar och en 1 meter lång vatten-varan. På vägen tillbaka gjorde vi ett snabbt stopp på ett ställe som arbetar med att bevara sköldpaddor genom att ta hand om äggen och släppa ut sköldpadds-bäbisarna i havet när de kläcks. Vi fick hålla i två dagar gamla ungar. Åter tillbaka i tuk-tuken kunde vi konstatera att vi hade hunnit med att åka båt, få se vilda djur, fin skog, tempel och inhandla kryddor och se hur de framställs på bara två timmar, utan att stressa. Det kallar jag super-utflykt!
   På tåget mot flygplatsen satt jag bredvid en man som var statligt anställd och därför fick gratis tågbiljetter. Han frågade vad jag odlar i min trädgård där hemma.